Levnadsberättelse och poesi blandades på föreläsningskväll i Bälaryd

Text & foto: Tobias Marbenius.

Fredagens föreläsningskväll i Bälaryd bjöd på både poesi och en levnadsberättelse. Föredragshållarna var kommuninvånarna Ingegärd Malmberg Bohlin och AnebyNytts skribent Kjell Olof Bohlin.

Staffan Grönte hälsade välkommen.
Flera hade kommit till bygdegården denna kväll.

Vid klockan 19.00, starttiden för fredagens föreläsningskväll, hade ungefär ett 30-tal personer tagit klivet över tröskeln till ytterdörren i Bälaryds bygdegård. Staffan Grönte från Bälaryds föreläsningsförening fick äran att inleda kvällen genom att hälsa alla välkomna och presentera kvällens föreläsningshållare, som fått hoppa in som ersättare då den som var tänkt fått förhinder. – Jag vet deras kvalitéer, så jag vet att vi kommer vara nöjda när kvällen är över, upplyste Grönte och hälsade makarna Ingegärd Malmberg Bohlin och Kjell Olof Bohlin välkomna.

Både Ingegärd och Kjell Olof drog båda ett tjockt guldförgyllt strå till stacken för att bjuda de församlade på en intressant kväll.

Kjell Olof Bohlin läste poesi.

Kjell Olof inledde genom att läsa upp rubriken för kvällen, ”I sällskap med berättelse och dikt, kan du få klarare sikt”. Kjell Olofs bidrag till kvällen var poesi, både egna och andras verk och Ingegärd bjöd på delar ur hennes levandsberättelse.

Proletärförfattaren Dan Andersson var först ut av diktförfattare. Med inlevelse och behaglig berättarröst läste Kjell Olof delar av ”Vårkänning”.

Vidare följde dikten ”Nytt folk” av en av Kjell Olofs favoritdiktare, Werner Aspenström.

Till varje diktförfattare berättade Kjell Olof en informativ historia, den välkända Karin Boye var inget undantag. ”I rörelse” som är en av Boyes mest kända dikter stod nu på tur att läsas upp.

Övriga poeter som fick äran att framföras av Kjell Olofs stämma var Ylva Eggehorn, Margareta Ekström, Nils Ferlin, Hjalmar Gullberg och Bo Setterlind. Som avslutning på kvällens första poesiavdelningen lästes Nobelpristagaren Tomas Tranströmer dikt ”Romanska bågar”.

Ingegärd Malmberg Bohlin berättade delar ut sin livshistoria.

Efter att Kjell Olof fått ta emot applåder fick sedan Ingegärd Malmberg Bohlin ta över talarplatsen.
Inledningsvis nämnde hon att Kjell Olof för en tid sedan överraskat henne med sin egna kommande medverkan, lika överraskande var den beskrivande rubriken ”I sällskap med berättelse och dikt, kan du få klarare sikt”. Att just ”berättelse” hamnat på hennes lott förstod hon. När chocken lagt sig började hon fundera på kvällens ämne. Den tidigare TV-studiomannen Sven Brandt som var kvällens tilltänkta föreläsaren har under sitt liv träffat många världsstjärnor. – Jag har inte träffat världsstjärnor, så vad ska jag berätta om? sa Ingegärd. Efter funderingar kom hon på att berättartemat skulle handla om ”bo”. Efter ytterligare tankar slog det henne att hon också faktiskt träffat stjärnor. – Människor jag mött som gett mig ledljus, förklarar Ingegärd.

– Vissa är säkra på att de är Bälarydsbo, en del att de är Anebybo, men då undrar jag vad är jag för -bo?

– Jag är född i Lommaryd i Älgön, en gård som ligger vid vägs ände, närmaste granne var storskogen. Där bodde jag med min familj tills jag var 6.5 år.

Ingegärd Malmberg Bohlin.

För att underlätta för Ingegärds skolgång flyttade hon tillsammans med familjen till Björka i Bälaryd.
– Då blev jag Bälarydsbo, säger Ingegärd som berättar vidare att hon även bott i Knohult som också tillhör Bälaryd. Men nu, sedan 10 år tillbaka bor jag i Vireda, men jag tror inte de godkänner att vi blir kallade Viredabo bara för vi bott där i 10 år, säger Ingegärd med glimten i ögat.

Kjell Olof inflikar att Viredaborna är ganska så vänliga.

– Om jag ska gå på längden där jag har bott, så är jag Bälarydsbo, säger Ingegärd.

– Jag minns när jag som liten bodde med min familj i Älgön. Min familj var mamma och pappa, min två år yngre bror, och så var det farfar. Att växa upp vid vägs ände har präglat mig, jag trivs på landet. Att växa upp där var ett rent paradis för mig, jag hade inte tråkigt en sekund. Jag visste knappt att det fanns fler barn än min lillebror, säger Ingegärd – och så jämför jag nu med hur barn ska umgås med andra idag…

Till Ingegärds flertalet berättelser hade hon även tagit med sig en del rekvisita, bland annat en karbidlampa som fått sprida ljus längs med vägen till ladugården när det var mörkt.

Ingegärd visade upp sin gamla Svenskabok.

– Skolan var ett dumt påhitt, jag gillade inte skolan. Det viktiga och riktiga som hände i livet hände ju utanför skolan. Även att jag hittade på flera sjukdomar på mornarna blev jag tvingad till skolan, säger Ingegärd och höll upp en skolbok där bland annat orden ”far” och ”ror” fanns. Är det någon som känner igen den här boken? undrade hon. Det visade sig att bland de församlade fanns ett par klasskamrater, bland annat skolbänkskompisen Lasse Lindell.

– Lasse var så duktig på att teckna, avslöjade Ingegärd, och beskrev sedan sina egna teckningar som betydligt sämre.

Ingegerd var inte det minsta motiverad till att läsa, men när lärarinnan Lily Eskång bestämt informerade; ”Om du inte läser nu, får du sitta kvar när de andra åker hem”. – Det tog skruv kan jag säga, så i rena förskräckelsen började jag ju att läsa, berättar Ingegärd.

Kjell Olof Bohlin tog över mikrofonen på nytt och vid denna avdelning läste han sina egna dikter. Först ut var ”Skapelsens hus”. Efter den följde ”Just för dig”. Efter det kom hans kanske mest kända produktion ”Livets tid är nu”. Avslutningsvis för Kjell Olofs sista del lästes ”Andas, vila”.

Kjell Olof läste både egna och andras dikter.

Ingegärd fick avsluta programmet med fortsättningen på hennes livsberättelse.

Är det viktigt där vi bor? För mig är det viktigt, att kunna gå ut på trappan och kliva ut i naturen eller trädgården, det är livskvalité för mig. men det viktigaste är att vara hemma i sig själv. Är man inte det så är man inte hemma någonstans. Jag är Ingegärds-bo.

Bild på en trätavla som fanns hos Ingegärds farmor och farfars soldattorp. Skriften på tavlan har restaurerats av Ingegärd.

Småstjärnorna, de små ljuslågorna jag mött som många gånger visat mig vägen, har gett mig mer än de stora stjärnorna. Ta vara på de små ljuslågorna i vardagen. Det finns starka stjärnor men det finns även mörka moln, så nu får vi ta vara på våra små ljuslågorna som finns omkring oss, avslutade Ingegärd.

Lasse Lindell hade bänken bredvid Ingegärd i skolan i Björka.

Innan paret tackades passade klasskamraten Lasse Lindell på att nämna att Ingegerd hade teckningstalang även hon. Den trätavla från soldathemmet som hon restaurerat, genom att fylla i bokstäverna. visar prov på skicklighet, informerade Lindell.

Staffan Grönte överlämnade blomster och tackade för deras medverkan.

Under kvällen hölls det även lotteri.

Innan kaffekopparna fylldes och lottnummer ropats ut informerades de församlade om att fredagen den 22 mars kommer Ola Gustafsson att föreläsa om sitt hjärtbyte. – Det kommer bli intressant, jag har hört han berättar om det tidigare, avslutade Staffan Grönte.


Annons

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Please reload

Please Wait