Lindbergarnas gungande låtar drog med publiken i både allsång och handklapp

Text & foto: Kjell Olof Bohlin

Ljudet från Södra Sveriges högsta vattenfall hade inte en chans att överrösta Lindbergarnas sång och musik på Stalpet café i onsdags kväll. Det fanns knappast ett ledigt hörn att placera sig på i den stora parken.

Lindbergarna lyckades fylla Stalpets park intill sista plats.

Kön till glass och våfflor var så lång att många missade det som hände på scenen i väntan på att ta del av läckerheterna. Men det kraftfulla ljudet gjorde att ingen missade texten till sångerna.

– Tyvärr fanns inte dragspelskungen Siewert Lindberg med på grund av hälsoskäl, men de fem musikerna  svarade för en fullvärdig insats. Gruppens ledare Nenne Lindberg var i högform och levererade humoristiska inlägg mellan låtarna. ”Hur har vi klarat oss hittills, tycker ni? Om ni är missnöjda börjar vi om från början.”

Det första numret för kvällen var välbekanta ”Just a closer walk with thee / Låt mig vandra nära dig.”

Efter detta gospelgung var det dags för ”Guldgrävarsången” en av de mest sjungna läsarsångerna.

Det var inte enbart läsarsånger på repertoaren. Publiken fick höra Mats Olins ”Jag tror på sommaren” och John Fogertys ”Have you ever seen the rain”.

Nenne Lindberg är en värdig arvtagare till sin farbror Målle Lindberg.

Efter ”O, sällhet stor som Herren ger” framförde Nenne en hälsning från Målle Lindberg, 92 år. ”Han mår ganska bra och är ängslig för att bli bortglömd. Spela en sång som hör samman med mig.”

Den som följde hälsningen  blev ”Jag är härligt löst och fri” skriven av Åge Alexandersen.

– Med Martin Lindberg som solist framfördes en sång på engelska. ”Vi sjunger på engelska men spelar på svenska.” Efter låten ”Tell me baby” blev gensvaret handklappning och svängande händer.

Två välbekanta läsarsånger inbjöd till kraftfull allsång: ”Som en härlig gudomskälla” och ”Ovan där.”

”Det svänger om de goa läsarsångerna”, fastställde Nenne Lindberg.

Publiken såg ut till att njuta till tonerna och sommarvärmen.

Stalpets Cafés ägare Marina Janehed gjorde ett kort inhopp och efterlyste beställarna till ett par våfflor. Innan hon lämnade scenen fick hon en stor applåd för sina goda bakverk.

Mot avslutningen fick besökarna höra ett triospel av Carl Antons sommarklassiker ”Jag lät alla mina maskrosor växa.”  Göran Lindbergs orkester spelade för länge sen in ”Tusentals gitarrer” tillsammans med en grupp från Frälsningsarmén. Lindbergarna framförde en fantastisk tolkning av den låten!

När unge Martin Lindberg sjöng Roland Utbults ”Längtan till havet” blev den upplevelsen kanske kvällens höjdpunkt för många.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Please reload

Vänta ...