Musik i ljusets lugn – poesi, musik och sång i Capella Omnia

Text & foto: Kjell Olof Bohlin.

Ett hav av ljuslågor i det andaktsskapande rummet, mötte besökarna på lördagen i ”Capella Omnia”. Medverkande vid denna helgsmålskonsert var kompositör och pianist Kristine Bratlie från ”Villa Musika” i Askeryd.

Ett hav av ljus i Capella Omnia.

Många känner till hennes roll som konsertpianist. Några visste om hennes förmåga till uttrycksfull solosång. Alla överraskades av hennes poetiska gåva. Allt detta fick besökarna uppleva som en genomtänkt helhet denna novemberkväll.

Programmet började med pianostycket ”Ave Maria” av Hugo Gyldmark och fortsatte med egna stycket ”Som en fiol”, där sång och musik förmedlade tankar om ett litet barn som ett stort mirakel.

Kristine Bratlie bjöd på både musik och poesi.
  • Första dikten av Kristine var norsk poesi möjlig att förstå för svenska lyssnare ”Det er nå jeg er her”. Innehållet i dikten berörde livets gåva och fest.
  • Välkända ”Cavatina” av John Williams och Cecil Bolton upplevdes som själens smekning i ett vilsamt tonspråk.
  • Dikten ”Höstvisa” av Elsa Beskow blev en ny bekantskap för de flesta i samlingen, liksom pianostycket ”Autumn leaves” av  Joseph Kosma.
  • Den nästan helt nya psalmen ”Så bli stilla min själ” med text av Peter Andreasson och musik av Kristine Bratlie blev ett starkt budskap i Bratlies tolkning i musik och sång. ”Våga brinna den tid som är kvar” var en av psalmens uppmaningar.
Kristne Bratlie tackades för det hon bjudit på.

Mot slutet av den stämningsfulla konserten kunde man höra ”Kärleksvisan” av Sarah Dawn Finer och Peter Hallström. ”Var inte rädd, jag går bredvid dig” en mening som landade hos lyssnarna som personligt tilltal.

  • Kristine Bratlies dikt ”Hva er bak det jeg ser” ställde frågor om tro och tvivel. ”Har du skapat mig, eller har jag skapat dig? Vi räcker varandra handen.”
  • Poeten Karin Boyes dikt ”Jag vill möta” blev en fin sammanfattning av kvällens program.
    ”Mäktigt är det späda livet / mer än järn / fram ur jordens hjärta drivit / utan värn. Våren gryr i vinterns trakter / där jag frös. / Jag vill möta livets makter / vapenlös.”
  • Kan någon musik bli vackrare och mer känslosamt än avslutningsmusiken ” An irish blessing” och ”Gabriels Oboe”?

Annons

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Please reload

Please Wait