Text & foto: Kjell Olof Bohlin.
För snart fem år sedan drabbades Evert Svensson i Ölmstad av TBE, trots att han var fullt vaccinerad. Om denna tragedi berättade Evert och hustrun Karin vid en caféträff i Vireda Pingstkyrka lördagen den 28 oktober.
Vi som besökte programmet befann oss i en nästan fullsatt kyrksal och kommer att minnas en kväll med stark beröring.
Anebynytt återger i denna artikel delar av berättelsen.
”Jag vill gratulera församlingen till denna om- och nybyggda kyrka och samtidigt tacka för fin manskörssång.” Så började Evert sin medverkan. Haurida-Vireda Manskör omringade informationen med läsarsånger under Folke Wilhelmssons ledning.
- För snart fem år sedan råkade jag ut för ett litet kryp, som kom att helt förändra mitt liv.
- Vården trodde inte att man kan smittas av fästing när man är fullt vaccinerad. Men tyvärr visade det sig att jag smittats trots alla förebyggande sprutor.
- När jag i november 2018 röjde i min skog, kände jag att något drabbat min hälsa. Efter tio dagar fick jag hög feber, svår huvudvärk och dessutom yrselproblem.
- Först till vårdcentralen i Gränna och sedan direkt till akuten på Ryhov i Jönköping.
- När hustrun Karin tog över, berättade hon att man först trodde att maken drabbats av en stroke. Undersökning visade att så inte var fallet. Evert tappade minnet och försågs nedsövd med en respirator. Vi fick en dagbok där både personalen och anhöriga fick skriva in vad vi upplevde.
- Vår kristna tro var till stor hjälp men vi ropade ut vår förtvivlan: ”Gud, hur kan Du tillåta detta?”
Eftersom Evert drev en gård med omfattande mjölkproduktion, var vi tvungna att sälja korna. Detta utan att Evert visste det. I stället skaffade vi köttdjur och lät arrendera ut gården till en tidigare anställd.
Evert vaknade upp efter en tid men kunde inte röra varken händer eller fötter. Han flyttades till rehab på ett korttidsboende i Norrahammar, där han bodde nästan ett år.
Till vår glädje märkte vi snart att Evert var helt klar i huvudet. Han fick komma hem i korta perioder.
När Evert övertog ordet på nytt, berättade han att media hörde av sig. ”Jag hamnade både i lokalradio, TV och många tidningar.
- När jag fått en permobil, blev det en stor förändring för mig. ”På tre och ett halvt år har jag faktiskt åkt 556 mil, enligt mätaren.”
- För Evert blev det en stor upplevelse att så småningom kunna äta själv. ”För andra är det en självklarhet.”
Karin berättar med bruten stämma att Evert fick komma hem i juni 2020. ”Vi fick stor hjälp av hemtjänsten.”
Evert tränade intensivt för att få tillbaks delar av sin rörelseförmåga. ”Jag tränar i vattenbassäng två gånger i veckan.”
”Nu är jag faktiskt mentor åt min arrendator och berättar för honom hur det skall fungera för att bli bra.”
Karin och jag har varandra och lever ett gott liv under Guds välsignelse, säger Evert och överlämnar ordet till sin Karin. ”Naturligtvis känner jag sorg men framförallt tacksamhet. Gudstron bär oss vidare. Vi är rädda om varandra och vet att livet kan förändras på ett ögonblick.”
När manskören sjöng ”Prövningar vi möta få / och vi ofta ej förstå..” kändes det som om den gamla läsarsången var skriven just för detta tillfälle.
Det är inte alltid som lyssnarnas uppmärksamhet är hundraprocentig, när kyrkan inbjuder till samling. Just denna kväll var det annorlunda. Lyssnandet och beröringen var total!
Annons