Text & foto: Tobias Marbenius.
Under 10 års tid har Lennart Andersson i Ralingsås haft som mål att ha Smålands landskapsdjur, uttern, i fokus framför sin filmkamera. Nu är det dags för premiärvisningen av hans film ”10 år med uttern – Smålands landskapsdjur”.
Jag tog mig i veckan ut till Ralingsås och filmaren Lennart Anderssons hem med anledning av att hans senaste film precis har blivit klar. Jag hann knappt stiga in genom ytterdörren innan Lennart frågade om jag ville ha kaffe. Innan jag ens hunnit svara kom nästa mening, det är obligatoriskt med kaffe här.
Någon minut efter satt jag vid köksbordet med en kopp nybryggt kaffe och frun Britt-Maris förträffliga hembakta Ambrosiatårta framför mig. I träden utanför köksfönstret är fågellivet i full gång, även de har fått gott att förtära. När jag nöjt njutit av tillvaron och smält intrycken något, osäkert på tiden där.., kom jag in på Lennarts filmande.
– Under åren har jag gjort fem, sex stycken naturfilmer och utöver det har det även blivit en del motorcykelfilmer, bröllop och andra tillställningar, berättar Lennart.
Den senaste ”offentliga” filmen som Lennart släppte var för fyra år sedan, titeln på den är ”Djur och natur i Smålands skogar”.
Den senaste filmen har alltså fokus på uttern.
– När man sitter och spanar efter utter så kommer det även andra djur och hälsar på så som änder, svanar, tranor och andra sjöfåglar, även de får lite utrymme i filmen, avslöjar han. Andra djur som Lennart sett när han spanat efter utter är bland annat räv, rådjur och hare.
Är det svårt att hitta utter?
– Ja, det är inte så lätt, särskilt på sommaren är det svårt när man inte kan se några spåravtryck. Jag har letat utter under 30 års tid, under de senaste 10 åren har jag filmat dem, säger Lennart och berättar vidare att det är väldigt känsliga djur. Råkar man ge sig till känna med något ljud så får man vänta minst 30 minuter innan de kan våga sig fram igen.
Utöver att han själv är ute och letar så får Lennart ibland även tips och rapporter från andra som tror sig sett utter.
– Spåren är lätta att förväxla med mink, säger Lennart.
För att fånga uttrarna på film befinner sig Lennart ibland i ett gömsle, ibland i kläder som matchar naturens färger. Han förklarar att det viktigast är att sitta tyst och stilla. Som fotonörd försöker jag luska lite i var uttrarna är inspelade någonstans, men Lennart är noga med att inte avslöja sina ställen, men nämner ändå att det är i södra Sverige och efter en stund nämner han Aneby-trakten. Närmare än så avslöjar han inte…
– I vinter har jag följt en hona med ungar samt en hane. Det mesta i filmen är nytt men den sträcker sig 10 år tillbaka. Nu på söndag 5 mars är det premiärvisning i Gula villan i Aneby. Visningen börjar kl 18 och överskottet från entrén som är på 50 kr går till de drabbade i Ukraina, berättar Lennart.
För de som inte har möjlighet att komma på premiärvisningen ges en ny chans redan nästa söndag den 12 mars, kl 18. Då visas filmen i Thelegården i Hullaryd. Även där går överskottet från entrén till Ukraina.
Upplägget vid visningarna är att Lennart inledningsvis pratar lite kort om filmen och uttrarna, sedan visas filmen som är 35 minuter, efter det ges möjlighet att ställa frågor.
– Det är både roligt och vara ute och filma och att visa upp vad man varit med om, berättar Lennart.
Lennart är redan igång med nästa filmprojekt.
– Framöver blir det björnar och älgar i sikte.
När jag tackat för kaffet, den fantastiska Ambrosiatårtan och den trevliga pratstunden passar Lennart på att skicka med en hälsning att alla är välkomna till filmvisningarna.
Annons