Vårbrasan brann och Wille Ahnberg vårtalade i Vireda

Text & foto: Kjell Olof Bohlin.

Valborgsmässoafton detta år bjöd på enastående förutsättningar för en verklig folkfest. Nästan i varenda samhälle i Aneby kommun tändes en vårbrasa och man kunde höra vårens sånger över bygden.

På den gamla stationsplan, järnvägen upphörde för 90 år sedan 1935, i Vireda samlades mycket folk i det kvardröjande solskenet. Besökarna fick uppleva värme från en snabbt brinnande brasa, kraftfull manskörssång och ett berörande vårtal.

Folket samlat till vårfirande.

Innan programmet startat kom två män i klänningar inrusande och upp på scenen. ”Ni är välkomna till teater i Haurida den 30-31 augusti med ämnet ”Vår beredskap är god”.

Vireda-Haurida manskör öppnade samlingen med välkända ”Vintern rasat ut” följd av Taubevisan ”Änglamark” med orden ”Låt barnen dansa som änglar kring lönn och alm”.

Ordföranden i Vireda sockenförening Mikael Bäckström hälsade välkommen och nämnde att programmet var ett samarrangemang mellan sockenföreningen, Svenska Kyrkan och Pingstförsamlingen.

Scouterna tänder elden med facklor.

Innan vårtalet sjöng manskören Mats Paulssons ”Vårkoral” med längtan till den tid då smultronen mognar. ”Har du korgen med till smultronen vi skall plocka du och jag?”

Vårtalaren Wille Ahnberg.

Läkaren och sångskaparen Wille Ahnberg, bosatt i Älmeberg, höll ett fängslande tal där naturen, bygden och människorna hamnade i centrum. Hans ämne var ”I vårens och förändringens tid”. Ahnberg berättade om en släkting som efter en båtresa över Ören, kom till Vireda med järnväg. “Hans förtjusning av bygden har överförts till mig.”

Vi fick höra om mötet med en en tidigare Viredabo, som nu bor i Stockholm sedan några år.
”Är det något du saknar från tiden i Vireda?” Efter en stunds tystnad kom svaret: ”Främst saknar jag de äkta människorna, som jag lärde känna”. Vårtalet avslutades med orden ”Ta ansvar för varandra”.

Efter ett fyrfaldigt hurra för den svenska våren sjöngs unisont ”Du gamla du fria”.

Vårelden i Vireda. Foto: Ingegärd Malmberg Bohlin.

Manskörens avslutande sånger var ”Härlig är jorden” och den mer obekanta sången av Lars Berghagen med namnet ”Bäst av allt”. I den poetiska texten finns orden ”Nu sitter jag var kväll i min berså / nu lyssnar jag till sången i mitt hjärta / trär livets alla dagar på ett strå.”

Det fanns möjlighet att efter programmet köpa grillad korv och dricka. Pingstförsamlingen inbjöd till servering med namnet ”After Fire”.


Annons

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Please reload

Please Wait