Text & foto: Kjell Olof Bohlin.
Studieförbundet ABF inbjöd tisdagen den 25 augusti till en samling kring Folkbildningens betydelse på Aneby bibliotek.
En liten grupp intresserade med anknytning till studieförbundens värld, hade samlats för att lyssna och samtala. Från ABF fanns Jerry Rogestam, Värnamo, och Veronica Lövkvist, Nässjö för att berätta om studieförbundens försämrade villkor på grund av statens neddragna bidrag. Samtidigt fick vi en översikt över folkbildningens historiska betydelse för samhället och landet.
Till folkbildningen räknar man Biblioteket, Studieförbunden och Folkhögskolan, fick vi veta.
Kännetecknande för folkbildningen är främst:
- Livslångt lärande
- Erfarenhetsutbyte genom samtal
- Gemenskap och delaktighet.
Under folkbildningens 1800-tal byggdes Sveriges demokrati av främst Nykterhetsrörelsen, Frikyrkorörelsen och Arbetarrörelsen.
- Arbetet för lika och allmän rösträtt skedde i nära samarbete med studieförbund och folkhögskolor.
- Under folkbildningens 1900-tal bildades många nya studieförbund och folkhögskolor.
- Nykterhetsrörelsens bildningsförbund (NBV) fanns redan och ABF bildades 1912.
- Frikyrkliga Studieförbundet bildades på 1940-talet med frikyrkorna som medlemsorganisationer.
- Enligt en undersökning var Sverige som mest jämlikt och demokratiskt 1982, sedan har det tyvärr gått utför, enligt Jerry Rogestam.
- Kulturen har alltid varit en viktig del av Studieförbundens verksamhet. De flesta kulturarrangemang har skett i samarbete med olika Studieförbund.
- Bland studiecirklarna har funnits flera skapande ämnen: Musikgrupper, teatergrupper, litteraturcirklar, vävcirklar, dansgrupper och silversmide är några exempel.
- En studiecirkel idag består av minst 3 sammankomster med 9 studietimmar.
Det talades om behov av kunskap i digitalisering och AI-kännedom, här har Studieförbunden en stor och viktig uppgift.
Det uttalades en förhoppning om att ett regeringsskifte skall betyda en återgång till ett ekonomiskt stöd, som ger folkbildningen möjlighet att växa i betydelse.
Annons