Text & foto: Ingvar Johansson.

Tanken var att det i onsdags skulle bli ett våffelcafé på den nybyggda altanen i Anderstorps kapell. Kapellet är nyrenoverat och har fått en stor och fin altan. Men regntunga skyar gjorde att våfflorna fick bli serverade inne i kapellet.

Elisabeth Eklund hälsade välkommen och läste också från Psalm 150.

Det blev en gemytlig stämning med god samvaro runt de dukade kaffeborden, eller heter det kanske våffelborden när det är våffelcafé?

Något som höjer stämningen är ju sång och musik. Marianne Enell var inbjuden och serverade publiken ett antal sånger både som förrätt och som efterrätt till våfflorna.

Marianne Enell är en mångsysslare inom musikens område. Dels så sjunger hon, och dels så spelar hon ett antal olika instrument. Gitarr, piano, ukulele, ett antal munspel i olika varianter klarar hon av att hantera med bravur. Hon hade med sig en variant av ukulele som är en korsning av banjo och ukulele. Den har fyra strängar som en ukulele har. Men kroppen är som en banjo och då låter den också som en banjo. Banjulele kan den kallas.
Det minsta munspelet Marianne spelar på har bara fyra hål att blåsa i, men eftersom det blir en ton när man blåser in i munspelet och en annan ton när man tar tillbaka luften så blir det en hel oktav som går att spela på i detta lilla munspel som bara är någon centimeter långt. Marianne har även ett antal diatoniska munspel vilket innebär att varje munspel bara går att spela i den enda tonart som just det munspelet är stämt i, så man måste ta rätt munspel till en sång i en viss tonart så att munspelet spelar i den tonarten som sången är skriven i.
Nästa variant av munspel är det som kallas kromatiskt. Det har en liten knapp i ena änden som gör att man kan spela alla heltoner och alla halvtoner som finns i en skala. Marianne visade sin skicklighet i att spela på alla de olika munspelen. Bland annat spelade hon ett potpurri på läsarsånger till ackompanjemang av en i förväg gjord inspelning på sin keyboard. Det föll publiken i smaken som spontant sjöng med – det blev en skön stämning.

Marianne varvade sång och tal. Hon berättade om sin första LP-skiva hon köpte, den var med Curt och Roland. Det var en duo som spelade gitarr och sjöng sina countryinspirerade sånger.

Hon berättade också om hur hon gjorde sitt första offentliga framträdande som 8 år gammal i Salem i Aneby, nuvarande Korskyrkan. Det var i samband med en barnmötesserie. Berättandet fortsatt om hur Gud har lett henne mellan de olika uppdrag hon har haft som pastor och förkunnare, hur hon har haft andra arbeten som försörjning mellan de olika uppdragen i kyrklig regi. Marianne har aldrig behövt gå arbetslös. Många Anebybor har mött henne när hon jobbade i en av samhällets livsmedelsaffärer.

Våfflorna smakade gott, så gott som nybakade våfflor alltid gör. Uppskattningsvis gick det åt i det närmaste 100 våfflor då publiken var vältalig och i princip alla kapellets tillgängliga bord med stolar var upptagna, och de flesta lät sig väl smakas av två våfflor.

Samlingen avslutades med att Marianne tillsammans med publiken läste “Välsignelsen”.
När alla sedan reste hem, välfyllda både till kropp och till själ, föll det ett stilla regn som vattnade den annars så torra marken.

Annons