Text & foto: Kjell Olof Bohlin.
Det finns flera medeltida kyrkor inom Aneby kommun. Bönhus och missionshus är naturligtvis betydligt yngre. Det äldsta och mest ursprungliga bönhuset finns i Björkenäs, Vireda socken.
Där firades 160-årsjubileum lördagen den den 2 maj. Detta bönhus har inte genomgått någon större förändring sedan det byggdes. En nybildad stiftelse är nu ansvarig för framtidens händelser.
Emma Warenmo hälsade besökarna i ett fullsatt bönhus välkomna till fest. ”Här vill vi fortsätta att samla folk till olika samlingar”. Hon välkomnade särskilt den medverkande trion Peter Hallström, Frøydis Grorud och Mikaela Simonsson.
Mikaela Simonsson är vissångerska och kompositör och textförfattare, boende i Gränna. Hon framförde med skicklighet och energi ett antal egna sånger med anknytning till olika vardagshändelser. Först användes hennes gitarr och senare en keyboard.
”Jag lägger mycket krut på mina texter, så lyssna gärna uppmärksamt”.
Från hennes visor hämtas här ett antal citat:
- Mina frågor behöver inga svar, låt mig famla i förundran.
- Vi samlar på saker men vad hjälper det att vinna en värld, om man förlorar sig själv?
- Vi går ofta förbi varandra och glömmer bekräftelsen.
- Våga ta ett djupt andetag med jämna mellanrum.
- Om du rör vid det personliga möts du ofta av det äkta.
- Om du bara visste hur dyrbar du är, får du uppleva frihet på riktigt.
I pausen serverades snittar, dricka och kaffe med tillbehör. Det myntades ett nytt ord: ”Välkomna till ”snittfika”.
Sittande på kyrkbänkar eller möbler utomhus, intogs dessa hemgjorda godsaker under livliga samtal. Efter 30 minuters paus var det dags för nästa avdelning.
Peter Hallström hoppas att detta hus skall användas under lång tid. I en första sång tillsammans med norska musikstjärnan Frøydis Grorud på saxofoner, hördes orden ”Hon behöver solen för att läka sina sår”.
Om sin kollega Frøydis sa Peter Hallström: ”Hennes saxofon- och flöjtspel är i världsklass. När jag spelar tillsammans med henne, är jag nära musikens hjärta”.
“Hon har kört sex timmar i sin bil för att komma till denna konsert.” Fröydis svarade med orden ”Det var det verkligen värt. Jag tror att Björkenäs är det finaste jag sett i Sverige”.
Peter Hallström nämnde att dottern Ebba, länge slutade sjunga. När hon till sist bröt med tystnaden, jublade fadern och skrev visan ”Ebbas visa”. Besökarna blev starkt berörda av innehållet. ”Jag har aldrig tidigare skrivit om mig själv i mina visor, men har börjar göra det nu” (300 visor finns registrerade hos STIM).
Vid låten ”Du gör mig hel” hördes Frøydis tvärflöjt drilla som en koltrast i högform.
Frøydis Grorud fortsattade att berömma platsen och bönhuset. ”Jag trivs i detta rum och berörs av traditionen och det kvardröjande livet.” När hon spelade ”Gammal fäbodpsalm” på sin sopransaxofon, nåddes en av dagens höjdpunkter. Dessa gudomliga toner skapade en atmosfär värdig detta Gudshus.
”Jag älskar att komma till Småland och Astrid Lindgrens område.” ”Du skall inte tro det blir sommar” blev en allsång med ett ljuvligt komp av piano och saxofon.
Till allsången hörde även Peter Hallströms sång ”Närvaro”.
Tillsammans med Sarah Dawn Finer har Peter skivit ”Kärleksvisan”. En av de sånger med starkast beröring under eftermiddagen.
En episod som framkallade besökarnas skratt och jubel fick plats i konserten. ”När min son Egon i skolan fick frågan; Vad gör dina föräldrar? Blev svaret detta:
“Min mamma är rektor och pappa spelar piano i kalsonger.”
I avslutningen framfördes en av de mest älskade sångerna i vårt land. ”Håll mitt hjärta” med musik och engelsk text av Peter Hallström.
”Det var när Björn Skifts gav mig den svenska texten, som låten blev känd och använd”.
Som ett extra nummer spelades den välkända låten som Peter Jöback använde under sin julturné: ”Viskar en bön”.
Efter tre timmars konsert och samvaro, kändes det storslaget att gå ut i försommarens landskap.
Annons