Text & foto: Kjell Olof Bohlin.
Familjen Hellgren består av tre generationer musikaliska medlemmar och har sin utgångspunkt från Örebrotrakten. De reser nästan tusen mil genom stora delar av Sverige för att förmedla ett musikfyrverkeri på olika instrument.
Turnélivet började med musiklärarparet Louise och Lars för nästan trettio år sedan. När barn och barnbarn gjorde entré ökade antalet medverkande i familjen Hellgren. ”Som mest kan vi nu vara tolv som sjunger och spelar under programmet. Sällan är vi alla tillsammans vid samma tillfälle”.
Vid programmet i Vireda pingstkyrka lördagen den 16 augusti fanns fem av medlemmarna på plats. Det var makarna Louise och Lars, dottern Mirjam med sönerna Levi och David.
Ett stort antal instrument användes under kvällens varierande program.
Mikael Målevik hälsade välkommen och läste en bibeltext med anknytning till många instrument. Han konstaterade att Hellgrens senast besökt Pingstkyrkan i Vireda var 2019.
Här följer ett utdrag ur kvällens omfattande program:
- Det startade lämpligt nog med låten ”Järnbanegaloppen” där de medverkande var iförda stinsmössor. (Den gamla järnvägen gick strax intill kyrkan) De instrument som användes var piano, fiol och tamburin.
- När ”Tryggare kan ingen vara” sjöngs användes speldosa och klockspel. Församlingen fick sjunga med i flera av verserna.
- Folkmusiken var representerad genom ”Gärdebylåten” där vi fick lyssna till piano, fiol, eufonium och bastuba.
- För oss sportintresserade var låten ”Bara sport” från Sportspegeln, mycket välbekant. Den framfördes med stor bravur, liksom övriga stycken.
- Från musikalen ”Kristina från Duvemåla” hämtades sången ”Du måste finnas”. Den förgylldes genom Mirjams briljanta tolkning. Innan framförandet ställde Lars ett antal frågor med anknytning till sångens frågor. Frågorna besvarades med citat från Lina Sandells psalmer.
- Unge Levi spelade ett pianostycke av Carl Philip Emmanuel Bach. Hans skicklighet väckte stor beundran!
- I tur kom ett möte med en hel musikalisk djurpark. Där kom de omöjliga instrumenten till användning: En eltandborste, en duschslang, ett stolsben, en krycka, näsflöjt och diverse tygdjur. Melodierna som spelades anknöt till de föremål som visades upp.
- I kommande stycken användes en vanlig fogsvans med stråke (Tänk att få vakna) och en tillverkad surströmmingsukelele (Bonden och Kråkan).
- Även klassiska toner av Mozart fick plats i programmet. Det berättades att Mozart har sagt ”Jag har ständigt Gud för ögonen”, vid sina konserter.
- Pelle Karlssons ”Jag håller hans hand” framfördes med känsla och skicklighet av Louise och Lars Hellgren.
- Två av kvällens höjdpunkter var framförandet av Andrew Lloyd Webbers tonsättning av ”Pie Jesu” och Mirjams eminenta tolkning av Sibelius violinkonsert, första stycket.
Efter tackord och lång applåd framfördes som extranummer ”Jag lyfter ögat mot himmelen” i flera stämmor och med flera instrument.
Hellgrens bjöd på en enorm variationsrikedom med Bibelns budskap som kärnan i sitt program.
Annons